Andrea Hansson
Follow your heart wherever it may lead you

Nöjd tjej!

 
 
Det är en nöjd tjej som sitter här och skriver ikväll! Även ikväll gav jag mig ut på en löprunda, innan jag kom ut var jag inte alls så pepp, men tänkte att en promenad ska jag väl orka med i alla fall. När jag kom ut fylldes hela jag av energi och jag kände att det nog kunde gå att springa en bit trots allt. Så jag började springa. Det slutade med att jag för första gången på en hel evighet sprang de där fem kilometerna som det är runt sjön utan att stanna eller gå en endaste liten gång. Fantastisk känsla med tanke på hur lite jag har sprungit nu de senaste månaderna! 
 
Nu kanske ni tänker att fem kilometer är väl inte så mycket.. Men för att ha något att jämföra med, så räknade jag inte avstånd i kilometer när jag för ett och ett halvt år sen började ta tag i träningen, utan i lyktstolpar. Jag minns första gången jag skulle ge mig ut, jag sprang tre lyktstolpar, sen var jag tvungen att stanna för att hämta andan. Jag var helt slut, fick liksom ingen luft. Att nu kunna springa (eller kanske snarare jogga) fem kilometer utan att ha tränat regelbundet alls, är alltså ett stort framsteg för mig. Så idag är jag lite extra solt över min kropp som har kommit så långt sen jag började! 


Va härligt :)

Svar: Verkligen! :)
Andrea Hansson


Kommentera inlägget här:


Namn
Kom ihåg mig?

E-postadress (publiceras ej)


Blogg


Kommentar