Andrea Hansson
Follow your heart wherever it may lead you

De små sakerna i vardagen

 
 
Det känns som att det börjar gå framåt på jobbfronten, det är så otroligt skönt att äntligen ha något vettigt att fylla (åtminstone en del av) mina dagar med. Något som jag trivs med att göra och har ett intresse för. Att dessutom ha privilegiet att jobba med fantastiska människor som jag trivs med gör mig alldeles glad, det är så galet längesen jag kände så över ett jobb som jag förhoppningsvis i framtiden kommer kunna försörja mig på. 
 
För övrigt så mår jag nog bättre och bättre för varje dag just nu, även om boendesituationen fortfarande inte är löst. Och visst är den där vintertröttheten ett faktum, men det glöms lätt när jag kommer på mig själv med att vara nöjd över allt fler saker i vardagen. Jag hade glömt hur bra det känns att ha en famn att somna i titt som tätt. Och någon som jag vet att jag kan ringa till om jag vill diskutera något eller bara fördriva lite tid. Såna där små saker i vardagen som det är så lätt att ta för givet, det är de sakerna som jag uppskattar allra mest. 


Inför våren

 
 
Så här mitt i den mest bitande kylan och de mörkaste dagarna blir jag lite extra sugen på att göra inköp inför våren, bara för att påminna mig själv om att den kommer allt närmre för varje dag. Något jag inte kan få för mycket av när snön börjar smälta är utan tvekan nya, fräscha sneakers. Till årets säsong lutar det åt ett gäng converse, jag har hört att det är ett vår- och sommarmåste, och jag har ju faktiskt aldrig ägt ett endaste par. Det kanske är på tiden att jag investerar i ett par nu? 


Välkommen tillbaks saknade kreativitet!

 
 
Åhh, idag fick jag en helt galet stark längtan efter att ha ett eget boende igen. En lägenhet där jag får måla om och inreda precis så som jag vill. Älskade, saknade kreativitet! Jag vill skapa i massor, göra gammalt till nytt, mixa stilar, färger och former, skapa ett hem. Något som är mitt. Jag vill byta bort det vita, stela mot inredning med karaktär. Såna där små guldkorn som man inte ser i var och varannat hem. 


Jobb och galenskaper

 
 
Än en gång har livet tagit tag i mig och bloggen hamnat i kläm. Förra veckan var alldeles full med jobb, 12-14timmarspass hela veckan, så jag hann inte med så mycket annat än att jobba och sova. Men inte klagar jag för det, jag hade bra folk att jobba med hela veckan, och det kommer sitta himla fint på kontot nästa månad! 
 
Helgen spenderades i Gävle med ett gäng galna med bra människor, precis vad jag behövde! 


Svåra val

 
 
Idag har jag varit och kollat på ett par nya rum att hyra, ett går bort på en gång. Det andra var bättre. Helt okej människor. Okej läge. Okej lägenhet. Bra pris. Jag borde vara nöjd, så jäkla nöjd. Ändå sitter jag här med en klump i magen som bara växer när jag tänker på att skriva på hyresavtalet för det. Jag vill liksom inte.
 
Jag vet att det kommer vara svårt att hitta något som är ens i närheten av så bra som det jag har nu. Jag älskar ju både lägenheten och området. Och att bo med Simon är ju faktiskt jäkligt bra. Men även om nästa boende kanske inte kommer vara lika bra så ska det väl inte kännas så här? Jag vill liksom nästan gråta när jag tänker på det.


En ny tid

 
 
Det känns som att jag är inne i en sån där fas i livet då allt håller på att ändras, en fas då jag förändras. Jag känner allt mer hur jag vill plocka bort saker från den gamla tiden hemifrån, plocka bort klänningar och klackar (!) och annat sånt där som är en del av det livet som inte alls intresserar mig just nu. Jag har slutat bry mig om vad andra tycker och tänker, känner inget behov av bekräftelse från människor som jag inte känner. Samtidigt som det känns konstigt hur jag som ändå har brytt mig en del om sånt helt plötsligt inte bryr mig alls så är det en otrolig lättnad. Jag kan liksom andas, pusta ut. Lägga energin på sånt där som jag inte har känt att jag haft tid för innan. 
 
Det intresserar mig inte längre på samma sätt som innan att klä upp mig och ge mig ut på krogen, istället går jag hellre ut precis som jag är och sätter mig på en skön pub där man faktiskt kan prata med både vänner och nytt folk. Eller bara stannar hemma och umgås med vänner. Klackar känns inte det minsta lockande att sätta på fötterna när det finns bra mycket skönare alternativ. Och att sitta och sminka mig och fixa håret i timmar ser jag ingen mening alls med. Facebook, bloggar och andra sociala medier som jag kände ett ständigt behov av att hålla mig uppdaterad på känns inte alls intressant, jag lägger hellre den tiden på att umgås med vänner eller bara ha lite tid för mig själv. 
 
Jag vet inte om detta bara är en fas, eller om det är något som faktiskt kommer hålla i sig. Jag menar, det är en bra bit från den tjejen som jag var för ett par år sen, då jag inte kunde vara utan min telefon mer än några minuter utan att få total abstinens, eller gå ut på krogen utan skyhöga klackar och klänning (men ja, klackarna får mer än gärna pryda min hylla här hemma) utan att känna mig som det svarta fåret. Hur som helst så är det galet skönt att känna så här, jag känner mig så mycket lugnare i själen. Jag kan vara mig själv på ett helt annat plan än innan. 


En vecka med vänner

 
 
 
Hejhopp! Efter en vecka med full fart och bra folk omkring mig är det väl kanske dags att ge mig tillbaks till vardagen igen. Det har varit en fantastis vecka med bland annat besök av systrarna, födelsedagsfirande, deztination, en tur på båt till finland och tillbaks med bra folk, ett besök på fotografiska och massa annat. Det har varit full fart och jag har verkligen trivts bra med tillvaron.
 
Imorse vaknade jag till ett mindre roligt sms. Jag måste flytta. Killen vi hyr av här har hittat en ny lägenhet som passar honom bättre än den här, så den 1a mars kommer jag med stor sannolikhet byta boende. Det suger verkligen, jag stormtrivs ju både i lägenheten och området här. Det har prcis allt som jag vill ha. Jag håller en tumme för att hitta något annat här i närheten, men just nu känns det fakiskt ganska hopplöst. 


2013 - en återblick

2013, året då jag:
  • kämpade för det som gjorde mig lycklig
  • var på festival för första gången
  • lärde mig tycka om vin
  • för första gången i mitt liv var lyckligt kär
  • hade den bästa sommaren jag kan minnas
  • fick mitt hjärta krossat
  • kom närmre många av de människorna som idag står mig närmst
  • fick mitt hjärta krossat, igen. Och igen.
  • jobbade rekordlite men levde bättre än jag gjort på många år
  • flyttade till Stockholm
  • blev kär i Stockholm
  • började jobba på Friends Arena, Stockholmsmässan och Lucas event. 
 
Januari
Efter att ha spenderat nyårsafton med jobb och varit himla nöjd med det (på riktigt faktiskt!) kände jag mig redo för ett nytt år. 2013 skulle bli mitt år. I början av månaden var det dags för Deztination för allra första gången, en himla bra helg var det. I slutet av månaden var jag i Göteborg för en helg med Lisa, men passade på att träffa lite annat folk i Göteborg också när jag ändå var där. Det blev bland annat ett besök på Universeum, mysiga promenader, chill på någon krog ända in på småtimmarna och en himla massa bra minnen. 
 
 
Februari
Dagen som mina finfina systrar väntat på länge var äntligen här, deras 18-årsdag. Tänk att hela familjen nu var myndiga. Det firades så klart med både hemmafest och utgång. I övrigt var månaden ganska bra för mig, saker jag kämpat för länge såg ut att börja närma sig ett slut och jag kunde pusta ut. Jag var full av energi och spenderade mer tid utomhus än jag gjort på vintern sen jag var liten. För första gången hatade jag inte vintern.
 
 
Mars
Mars var en av årets tygnsta månader för mig. Det där jag trodde jag kunde pusta ut över vände helt och krossade mig ganska ordentligt. Även om det utåt såg ut som att allt var som vanligt så var det mycket som hände inom mig just då och jag mådde dåligt som tusan ett tag. Något som fick mig att glömma allt för några dagar var min och Jessicas Londonresa. Några fantastiska dagar med allt en Londonresa ska innehålla, åh som jag hade saknat att vara där! 
 
  
April
Jag försökte ta tag i mitt liv igen, intalade mig själv att jag var lycklig, att allt var okej. Började umgås allt mer med Jessica och träffade under en utekväll någon som jag den närmsta månaden spenderade en hel del tid med och som hjälpte till att laga mig. Jag lät mycket av min tid gå till yoga och att bara hitta tillbaks till en väg i livet som kunde göra mig lycklig. 
 
 
Maj
Årets första riktiga vårmånad. De där första varma dagarna då vi kunde gå ut utan jacka var här och humöret blev allt bättre. Jag kom ofta på mig själv med att gå och le utan att egentligen ha någon direkt anledning till det. Jag var helt enkelt bara glad. Jag och Jessica peppade som tusan inför juni som hade en hel hög med äventyr som väntade. För varje dag närmre juni och alla saknade vänner vi kom, desto gladare var jag och mer energi hade jag. 
 
 
Juni
Månaden som var alldeles full av äventyr och lycka. Deztination, Dreamhack, Defqon.1 och Bråvalla med några av de bästa människorna jag vet. Jag fick tillbaks stora delar av mig som varit ute på vift och jag kände mig mer komplett än jag gjort på länge. Juni var en nystart efter en för mig ganska tung start på året. 
 
 
Juli
Jag minns juli som en riktig sommarmånad. Många kvällar spenderades på stranden och jag var utomhus så mycket jag bara kunde. Jag var iväg i Helsingborg och festivaljobbade med Jessica och energin jag fick i juni höll i sig julis första veckor. Månaden var även fylld med en hel hög av saknad av de som jag spenderat juni med. I slutet av månaden blev mycket kaos, ett par tunga veckor. 
 
 
Augusti
En månad full av kaos på alla olika plan. Månaden då jag bestämde mig för att flytta till Stockholm, få tag på jobb och kämpa hårdare för att nå mina mål. Sagt och gjort, två veckor efter att jag bestämmde mig för att det var dags för förändring spenderade jag första natten i mitt nya boende i Stockholm; en lägenhet som jag delar med Simon och Siim. En helg spenderades med fina, galna människor i kollomiljö. Fantastiskt även om kaoset var ett faktum. 
 
 
September
Jag ändrade helt syn på Stockholm, blev kär i staden och framförallt området och bor i. Jag kände mig hemma från dag ett och hittade en hel hög med guldklimpar till ställen att spendera tid på. Hade besök av Nina, Jessica och Carro en vecka, riktiga tjejdagar och en helg jag kommer minnas länge. Jag trivdes bra som tusan med att bo i Stockholm och hittade jobb som jag trivdes med, men i övrigt gick energin på sparlåga. Delar av augustis kaos låg kvar i luften och åt energi även om jag kämpade för att vara glad. En helg spenderades med Lisa, Sanna och Nahal som kom och lös upp min vardag. Vi fick även en ny lägenhetskompis här, Elias. 
 
 
Oktober
Månaden då jag fyller år. Födelsedagen var alldeles lagom lugn, dagen spenderades med en skön promenad och fika vid sjön och till kvällen blev det mat och casino med Tuk och Mumin. Hösten var ett faktum, träden ändrade sakta men säkert färg och mörkret smög sig på allt tidigare om kvällarna. Jag drömde mig ofta tillbaks till de där fem dagarna i juni då jag mådde så bra. Fem dagar då allt var som jag hade drömt om. Hjärtat krossades än en gång, men jag hade nog haft ont för länge för att orka känna något denna gången. En minst sagt oväntad kontakt kom in i mitt liv, och en stor del av det som tyngt ner mina axlar försvann, livet kändes bra mycket lättare igen. Jobbdagarna i Stockholm blev allt fler.
 
 
November
November spenderades till stor del i Göteborg. Jag var på utbildning som arbetsförmedlingen stod för, bodde på vandrarhem och passade på att ge mig själv lite tid att bara reda ut kaoset till liv som omringade hela mig just då. En helg spenderades med Jennie i Linköping, och en med jobb i Stockholm. Månadens sista vecka spenderades som vanligt på Dreamhack, vilket vad bra som tusan. 
 
 
 
December
En sån där månad som jag inte riktigt kan sätta fingret på. På många sätt var den en av de bättre i år, men samtidigt ganska jobbig tidvis. I början av månaden slets jag mellan två världar, kämpade för att ta mig fram helskinnad. Fick en ny vän. Ju längre månaden gick desto klarare kändes allt. Man kan väl säga att den började tungt och slutade på topp. Jag accepterade för första gången att det är okej att inte må bra hela tiden. Och jag hade ett gäng fantastiska dagar då jag verkligen kunde vara mig själv. Jag liksom växte på ett sätt som jag inte gjort på väldigt länge. 
 
 
För att sammanfatta det hela lite, året har varit helt galet känslosamt och livet har tagit vändningar som jag inte i min vildaste fantasi trodde var möjliga. Samtidigt som året har varit det både jobbigaste och bästa jag kan minnas så har jag växt otroligt mycket i mig själv. Året har varit lärorikt och utmanande på alla plan, något jag nu i efterhand är väldigt glad för.